SOM jag kände mig skyldig

Om man tränar i någon annans blå shorts som man råkade hitta i "lost and found-lådan" så kan man inte riktigt slappna av... eh, inte för att jag vet hur det känns, men vänner till mig, eller vänner till Sommarpojken Harry vet.

Man hoppar upp på motionscykeln och tittar sig runt omkring. Alla stirrar på en.
En äldre herre kisar med ögonen. Blicken säger: "Men det där är ju mina shorts."
En 20-årig tjej blinkar. Ögonen säger: "Men, hallå, det är faktiskt mina shorts."
En 30-årig kille med blekt hår stirrar menande: "Hörru, det där är mina shorts."

Fasen, vad många ägare de lånade shortsen plötsligt har.

Skuldens minut.

Skuldens shorts. Samvetets shorts.

Det är inte lätt att träna när samvetet är tyngre än tyngst. Men SOM jag hade letat efter shortsen, och SOM jag kände mig skyldig efteråt... säger Sommarpojken Harrys kompis.

Kommentarer
Postat av: Wille

HAHAH x)
som jag har letat :D


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback