Carola's Blogg

När jag var 10-11 år så hade vi snöbollskrig i kvarteret. Vi var två lag och jag vet inte om vi hade bestämt några regler, men i alla fall kastade Larsse en sylhård snöboll i huvudet och blev såååå arg så jag slängde av mig jackan, mössan, vantarna, skorna och täckbyxorna och gick in.

Jag smällde hårt i dörren och fortsatte klä av mig tills jag bara hade kvar trosor och t-shirt. Så satte jag mig i garderoben och tjurade. Satt där inne och hoppades att världen skulle ha förändrats när jag kom ut.

Och jag tror inte att världen hade förändrats särskilt mycket, men jag hade i alla fall lärt mig att jag kunde bli riktigt förbannad.


Ett halvår senare brukade Larsse ställa sig på vägen varje dag när jag ville cykla förbi. Jag var tvungen att stanna cykeln varenda gång och typ vänta på tillstånd att få fortsätta. Men en dag tog jag mod till mig och cyklade rakt på honom. Nästa dag stod inte Larsse där när jag skulle cykla förbi.

Fick höra att min moster som ännu inte fyllt 60 har börjat få problem med minnet. Dagen efter hittade jag några exempel på övningar för att hålla hjärnan ung:


Gör någon rutin, exempelvis att klä på dig på morgonen, med slutna ögon. På så sätt aktiveras dina andra sinnen.

Åk, gå eller cykla en ny väg till jobbet.

Borsta tänderna (kamma dig, sminka dig, raka dig, knäpp knappar) med "fel" hand. Då aktiveras din andra hjärnhalva, vilket leder till nya kopplingar i hjärnan.

Läs högt tillsammans med din partner. Turas om att läsa och lyssna. När vi läser högt och lyssnar använder vi helt andra hjärnförbindelser än när vi läser tyst för oss själva.

Byt plats vid matbordet. Att byta plats förändrar din position, vem du sitter närmast och vad du ser.

Blunda när du äter och ta in smak, dofter, konsistens, kryddning och ljud.

Gör något nytt - som att gå en matlagningskurs eller campa.

Umgås. Ta vara på möten i vardagen. Social samvaro är viktigt för vårt välbefinnande.


Det hela handlar om att utsätta hjärnan för oväntade upplevelser och händelser. Att använda nya kombinationer av de fem sinnena syn, lukt, känsel, smak och hörsel. Denna träning för hjärnan har fått namnet neurobics, och jag tror att jag var en rätt så duktig neurobics-tränare redan innan jag läste artikeln. 

Då är det alltså snart dags för mig att börja jobba. Men med vad? Jag vill göra nåt roligt, nåt som känns meningsfullt för mig, nåt kreativt och så vill jag ha trevliga, intressanta arbetskompisar.

Har du nåt förslag på ett jobb? Vad borde jag prova på? Man ska inte alltid köra på i samma gamla hjulspår, så jag skulle gärna testa nåt nytt.

En författare sa idag på tv att han skrivit en bok med en viss bitterhet och sorg för att han förmodligen levt sitt liv som en effektiv nödlösning, i stället för att ha levt det liv som han var menad att leva.

Jag vill verkligen leva mitt liv fullt ut, känna att möjligheterna finns kvar, att jag kan bli det jag ville bli.
Jag vill inte leva en effektiv nödlösning.

Jag och Jack Sparrow var på Halloweenfest igår. Vi träffade många roliga människor, bland annat en sävlig man som undrade om jag var en god eller en ond häxa. Han bestämde sig för att mina ögon avslöjade att jag var god. När han fick låna min hatt sa han:
"Jag är van att bära huvudbonad, eftersom jag cyklar mycket."
"Jaså", sa jag, "menar du hjälm?"
"Mer som en luva", förklarade han.
Jag hade svårt att hålla mig för skratt, men frågade om det var för kylans skull, och han nickade och undrade om jag var fru Merlin eller fru Sparrow.
"Men jag minns inte att det existerade någon fru i de där Robin Hood-filmerna, eller jag menar piratfilmerna"

Så träffade vi ett gäng 18-åringar som ville att jag skulle skjutsa dem 15 mil för att de ville se Petter uppträda.
"Nej, jag har druckit", sa jag.
"Du får 800 spänn", sa den magra killen som under hela kvällen sa till Captain Sparrow att han ville ta med mig hem.
"Och jag klär av mig naken", sa den snygga killen.
"Joo, och du får vad du vill i 10 år", sa den magra killen.
"Nej", sa jag. "Jag kör ingenstans."

Vi träffade en 50-årig svartklädd man. Jag hämtade en servett i baren och satte fast den vid skjortkragen på honom.
"Nu är du prästvigd", sa jag. "Kom hit alla snygga tjejer och bikta er."

Tre rockiga killar vinkade till oss att komma dit och prata med dem. Vi pratade ett tag och jag undrade om de spelade instrument.
"Vi har ett band", sa den snyggaste.
"Jaså", sa jag. "Då är du basist."
Snyggos-basisten nickade. Jag tittade på killen med den långa pudellockiga håret och sa:
"Du spelar trummor."
Trummisen nickade. Jag tittade på den tjocka killen och sa:
"Och du spelar gitarr, var har ni sångaren då?"
Gitarristen gjorde en grimas och sa:
"Han är nånstans."
Jag är helt enkelt superbäst på att gissa instrument. Bandet entrade scenen, och i mitten ställde sig en kille med sparris-brallor och Martin Rolinski-frisyr. Han sjöng och de andra spelade. 

Hassan från Tunisien tyckte att vi var fräna och vackra.
"Du tittar jättemycket på mig", sa han till mig. 
"Jo", erkände jag. "Det är för att du är vacker, du är snygg."
Magra 18-åriga killen kom fram till Hassan och frågade om han hade en cigarett.
"Jo", svarade han och pekade mot garderoben. "Men jag har den på min jacka."

En timme innan stället skulle stänga fick vi pris för bästa kostymer och bestämde oss för att avsluta kvällen medan vi ännu var stabila. Det var en härlig förlovningsdag. Jag gick hem med Jack Sparrow och inte med magra killen.